One must maintain a little bit of summer, even in the middle of winter - Henry David Thoreau
Satt och kollade igenom några bilder från midsommaren 2012. Den sommaren vill jag uppleva igen. Den var så bra så ni förstår det inte. Det var sista vanliga, bra sommaren. Jag hade så kul, bra sällskap, inga problem osv. Jag var liten och omogen, men jag kände mig så glad och fri hela tiden. Jag var såå glad och bara att tänka tillbaka på hur bra det var får mig att känna den där härliga sommarkänslan inom mig.
Den här sommaren har varit den sämsta jag någonsin har haft. Jag menar, halva sommaren spenderade jag med att vara arg och ledsen, inte direkt en bra sommar. Jag flyttade, jag kände ingen, jag mådde så dåligt under så lång tid och visste inte var jag skulle ta vägen. Jag var helt ensam i hela världen kändes det som när jag inte var med Albin. Och det var inte bara sommaren 2013 som sög, utan hela året snarare. Ska jag vara exakt så var det i december förra året allt började bli dåligt.
Jag har aldrig pratat helt ordentligt om det med någon. Ingen vet om exakt allt, hur jag mått osv under senaste året, de flesta har sett mig som tjejen som alltid är glad och ler, inte tjejen som håller allt för sig själv. Usch, om alla bara visste vad som egentligen har pågått inom mig sedan december 2012.
Jag är så, så, så tacksam till min underbaraste Albin som gjorde allt så mycket bättre. Så fort jag var med honom eller fick prata med honom blev allt bättre. Det ändrades dock ett tag efter att jag blev ensam igen. Men en sån som Albin borde alla ha. Jag är så stolt över honom som har varit så stark för min skull, som har lyckats ta hand om mig så bra när ingen annan gjort det. Jag är så glad, så tacksam och så stolt över min Abbis, så ingen förstår det. Jag längtar massor tills han kommer i morgon, då ska jag krama om honom så mycket för han är så underbart bra!
Den sommaren var bra, något att minnas.