Akuten

Usch, fy och nej för akuten. Okej, den är ju bra och det egentligen, men jag lovar er, så fort vi hade kommit in i rummet där de skulle ta blodprov osv trodde jag att jag skulle falla ihop. Sen sist jag var på akuten och allt som hände där, var jag helt 100% att det skulle bli som sist! Nu, som jag antar att de flesta av er tror, så är det inte mig det handlade om på akuten. Jag följde med mamma och Ida dit.
Hade jag ägt ett sjukhus hade jag lagt mer massor på att göra om det. Bara av att tänka på att komma in i de instängda rummen utan fönster på akuten får mig att göra grimaser av avsmak. Tänk er själva om man fick chansen att göra om ett sjukhus. Jag hade lätt gjort det riktigt hemmaaktigt, eller med någon mysig fondvägg och så. Om jag blev riktigt jävla stenrik skulle jag utan tvekan ha gjort det, för jag antar att det inte bara är jag som får panik av de där rummen på akuten?
Så fort jag ser såna här rum får jag upp en bild av alla skräckfilmer jag sett som utspelar sig på sjukhus. Usch vad otäckt det är! Det här rummet hade ju dock ett fönster, but still.